Snö. Snö i drivor.

Nu har snön kommit till Skåne på riktigt. Snö överallt. Rikligt med snö. Snö i drivor. Snö kan vara najs. Ibland.

I mitten på nittiotalet bodde jag i norrland. I norrland finns det snö. Snö i drivor. Kallt. Det var grymt kallt den vintern, ner mot minus trettio vissa dagar, en skånepåg är inte van vid sådan kyla. Jag vande mig. Och lärde mig att man måste ha nubb under kängorna och att man kan spela fotboll i snö med. Lite jobbigare bara. Men det går.

Fick ett roligt mejl i går. En kille hade sett en av mina bilder, i senaste FOTO, pressbilden till Nordbor. Det var killens farmor på bilden. En kvinna med pilotbrillor och cigarr i munnen. Han skrev att jag fångat farmodern på pricken, precis så som han mindes henne, hon har gått bort nu. Han ville köpa en kopia. Givetvis får han en kopia gratis. Roligt var åxå att han visste var bilden var tagen, trots att han inte var närvarande då, på ett café mellan Triangeln och Gustav i Malmö. Jag hade stannat till där för en kopp, var på väg till Stadion för att se BoIs krossa MFF. Det blev tvärt om. Plus en samling tvivelaktiga domslut mot randigt. Det minns jag. Minns inte exakt vilket år det var. Tror det var 2004. Vet inte säkert. Vi säger att det var 2004.

Längtar efter avspark. Bara superettan. Men i alla fall.

Min mobil verkar koppla in telefonsvaren i stället för att tuta upptaget när jag pratar i den. Inte bra. Får försöka lösa det, har svårt för sådan teknik, det finns allt för många funktioner på min Ericsson 290i. Blir lätt för vimsigt. Teknik roar mig föga. Inte det minsta. Vet inget tråkigare än teknik. Det skulle vara att deklarera då. Det är skit samma. Teknik och deklarera. Går på ett ut. Lika trist. Det är tid för det nu. Momsredovisning.

Ring 222. Du har ett meddelande. Ett meddelande från Håkan, producenten, han arbetar nu med Cirkus Cirkör, och vill att jag ska knäppa press och affischbilderna. Det gör jag gärna. Jag gillar både Håkan och Cirkus Cirkör. Ska träffa dom på måndag. Kul.

SMS. Ett märkligt sätt att kommunicera. Fick ett av Andreas. Han hade köpt Zonen. En av de starkaste fotoböckerna genom alla tider (naturligtvis vid sidan av The Americans). Esaias Baitel. Glöm aldrig det namnet. Jag hade tipsat Andreas om boken vid ett tillfälle, lovat att han kunde få låna min, nu har han hittat den själv på rea, nedsatt pris, 90 spänn. Begagnad såklart. För mig att jag gav 600 spänn för min. Begagnad såklart. Man ska ha sinne för affärer. Har tidigare tvivlat på att Andreas har det. Tvivlar inte längre. Tvivlar på mitt sinne.

Mycket kuligt nu. Det är så jag vill ha det. Lagom med jobb. Kuliga jobb. Tid över till mig själv. Till Ami. Till Billy. Till Sonja. Till farsan. Till brossan. Till Måe. Till inget. Till sex. Till livet. Tid till tegelstenarna.

Läste ett bra citat. "Kontaktkopior skall vara lika privata som en tandborste och bevakas lika svartsjukt som en älskarinna. Att visa dem är som att dra ner byxorna offentligt. " Det var fotografen Elliott Erwitt som sa det. Nu förstår jag varför jag aldrig låter mina kunder ta del av mina kontaktkartor. Har länge undrat.

Träffade min gamla polare E för ett tag sedan. På parkeringen utanför min kvart. Länge sedan jag träffade honom. Något år sedan tror jag, vi har busat ihop tidigare, han bor numera i ståkkolm. Jobbar på bygge. Eller jobbade. Nu har han precis muckat från Ystadsanstalten. Frågade honom hur det var där.

- Lugnt. Man hinner läsa de tegelstenar som mn inte hinner på utsidan, svarade han med ett brett flin.
-Knarkar du, frågade han mig sen.
-Nä, naturligtvis inte, svarade jag.
-Det gör jag, sa han. Har precis varit och handlat lite snö, ska bara köpa läsk till mormor, sen kör jag igång några dagar. Det ska bli najs. Ha det gött. Hej.

Snö. I Skåne har det alltid funnits snö i drivor.

T.