Wednesday, December 31, 2008

Som Ett Lugn.

Hitler sa en gång; att sen han lärde känna människan, umgås han hellre med hundar. Jag sympatiserar verkligen inte med Hitler, det gör jag inte, tro inte det, men jag kan förstå lite hur han menar.

En vän sa till mig inte alltför länge sedan, när jag tvivlade på om jag skulle ha tålamod med en liten valp nu. - Med hundar har du tålamod, det är med människor du inte har det. Kanske har hon rätt. Jag vet inte, vet inte just nu.

Arbetar intensivt med flera projekt samtidigt, böcker och utställningar, men en dag ska en hund gå vid min sida igen. Det är en självklarhet. Jag kan egentligen mycket lite om hundar, men vet att jag trivs med deras sällskap. Kanske är det därför hundboken är viktig för mig, förutom att det är nödvändigt att ge ut den nu, att tiden och känslan är den rätta. Jag måste vara lyhörd för att det ska bli rätt, den personliga ingången måste finnas för att det ska bli på riktigt, bli på liv och död, som man säger, för att man ska få ro. Man tror att ron infinner sig när boken är utgiven, när skivan är inspelad, eller när utställningen är hängd, men det blir inte så. Jag kommer aldrig till ro eller hittar ett hem, och det är bara att acceptera och fortsätta arbeta, det är då jag känner ett lugn, det är då jag mår som bäst.





Jag vet en rofylld plats som inte finns för mig. En skog, en äng och ett litet ensamt hus som inte längre finns kvar här nu mera.

T.

Saturday, December 27, 2008

Fairytale of New York.

The Pogues -(Kirsty MacColl R.I.P.)

T.

Wednesday, December 24, 2008

Landskrona.

Då var det dax igen. Landskrona på löpet. En man mördad mitt i julhandeln. En man skjuten på öppen gata i Landskrona.

Precis utanför mitt fönster.

Men det finns ett annat Landskrona.

En vän gav mig The Bristles återutgivna vinylskiva i julklapp, äkta landskronitisk råpunk när den var som bäst. Och härom dan fick jag höra några nyinspelade låtar från deras kommande singel, och det låter bra, den saken är klar, som åttiotre fast tvåtusenåtta.

Landskrona.

Läste i kvällsposten/expressen, en slags årslista, att filmen om Svenska Akademien, reggaebandet från Landskrona, blev årets musik-dvd. -...om sakernas tillstånd, vill man köpa den är det bara att skicka ett mejl. Vi säger 150 pix plus frakt, men då ingår kortfilmen -Sture, tre livelåtar och en halvtimme bortklippta scener i paketet.

"...medlemmarna får lägga ut texten om kapitalism, skönhetsindustri och annat ruttet i världen. Baktaktsklippen från spelningarna och, när det som är bäst, Thomas H Johnssons väldigt snygga filmfoto som glider med dem längs vägen." /Johan Malmberg, HD-Kultur.

Landskrona.

T.

Tuesday, December 23, 2008

Bara Vad Jag Såg.

Du ringde och sa att du ville komma ner. Du stod i min hall och dina ögon berätta att du behövde komma i hamn en stund. Jag såg att du behövde en stilla plats och vila ut, trots din lugg var längre nu var dina ögon vad jag såg, och trots din mössa såg jag att du frös. Kanske ses vi innan du reser vidare igen, kanske är du rädd för det, men vi vill bara varandra väl och ingen längtan ska sota våra steg.

T.

Time Magazine.

Bob Dylan.

T.

Monday, December 22, 2008

Dom Som Springer.

Musik blir viktigare och viktigare för mig, igen. Efter en ganska lång tid av en slags tystnad fyller musiken alla mina sinnen nu och sen.

Jag köper skivor som en tonåring röker mentolcigaretter. Sätter på mig lurar och går genom stan i min egen baktakt idag. Tittar på människorna som springer förbi, springer med kassar och paket, jag undrar var dom är på väg en isande dag som idag. Kanske väntar någon på deras paket. Kanske har dom någon som fryser och som väntar. Väntar på dom som springer.


Vid havet finns en bänk där jag är fri, det är dit jag går idag och gick igår, där finns ingen som springer. Där finns ingen som väntar, och där finns ingen som fryser idag.

Ungefär som US sjöng på en gammal skiva jag hitta i mitt varma kök:

-Dom är som gjorda för varann. Dom som vill men inte kan. Två frusna äpplen på en gren...

T.

Friday, December 19, 2008

Som Jag Vill.

Jag får ibland mail om att jag borde skriva mer om fotografi, och mindre om, ja om vadå, kärlek kanske. Kärlek intresserar mig. Fotografi intresserar mig inte, jo det gör det, men inte på ett teoretiskt plan. Egentligen är jag inte intresserad av kärleksteorier heller, teorier, men det skriver jag ju inte, så allt är frid och fröjd. Kanske borde jag skriva om ekonomi, skattetabeller och avdragsrättigheter, det är intressant, men inte sexigt. Jag vet inte riktigt hur det blir, och jag förstår inte varför jag sitter här och försvarar mig, förvarar mig själv, för det är mig själv jag skriver om. I alla fall oftast. Ibland skriver jag till någon, som ett slags brev utan porto, ibland skriver jag mest för att förströ mig. Ibland skriver jag för att ord och meningar kan vara vackert. Och ibland går jag in och läser vad jag själv skrivit, och kanske ändrar något ord som inte blev bra, ganska ofta faktiskt.

Jag gör ju som jag vill.

T.

Thursday, December 18, 2008

När Solen Titta Förbi.

Jag träffa han med stort skägg men utan hår, han som egentligen inte bor här mer, och den lilla mörka tjejen gick där med, hon jag alltid glömmer namnet på. Jag träffa han som alltid är ute, vinter som vår, han som dricker mer än han kanske bör, han stod vid konsthallens terass och vinka glatt, som han alltid gör. Jag träffa hon som hade en stor hund men som nu har ett litet barn. Jag träffa han som gjorde trehundranio mål men som nu är vaktmästare, på liv och död, när han leker med skolpojkarna ute på gården.


När jag bara gick ut ett tag. Som jag alltid gör.

T.

Johnny Rotten.

Dont` look back...

T.

John Lydon.

Dont´look back...

T.

Wednesday, December 17, 2008

Dagens Citat.


I don't have any heroes - they're all useless.

Johnny Rotten

Tuesday, December 16, 2008

Monday, December 15, 2008

Idag Söndag.

En blåsig men vacker eftermiddag i en stad större än min.

Gick förbi det vita hotellet där jag bodde en gång, korsade det stora torget med kiosken mitt på, hade varit på fest och somnat på en soffa, kroppen var öm men själen lite helad.

I kön till pressbyråns kaffeautomat träffade jag en gammal vän. Han bara stod där med gitarren på sin rygg och det var nästan tio år sedan vi sågs. Jag kände igen honom direkt, trots att hans kropp var tunnare och att håret var lite längre nu, men hans blå ögon var lika fulla av liv som jag mindes dem då. Vi gick ut till där de stora spåren tar sin början och delade en cigarett. Jag frågade hur han har det, hur han mår. Han tittade på mig en bra stund, liksom lite forskande, tog en klunk av sitt kaffe och sa:

-Du har säkert läst om mig i tidningar. Du har kanske sett mig på tv. Jag har haft en bra tid, jag har spelat i flera länder, sett en hel del och fått göra vad jag vill. Men jag har glömt att vårda mitt eget hjärta, för i den här världen finns ingen plats för några vilsna själar, det ska du veta. Men jag tror att jag har en vän som känner mig som den jag är, vi har inte pratat på länge, och jag vet inte var hon finns eller vad hon gör nu, och ibland undrar jag vem som la vårt pussel då.

Det sprakar i högtalarna om att tåget mot Malmö och Köpenhamn är klart för avgång. Jag ger honom en snabb kram och skyndar iväg, vänder mig om och ser att han står kvar där och ler mot mig, jag ler mot honom och kliver på.


Hans ord vägrade att släppa mig när skogar och små stationer rusade förbi. Jag satt och tänkte att jag måste söka upp honom igen och lära känna honom igen.

Om du såg honom nu, vad tänkte du då.

T.

Sunday, December 14, 2008

lilla landet.

Work in progress.

http://outoffocusmag.com/Lilla-landet.html

T.

Tuesday, December 9, 2008

Vernissage.

Det gäller att vara ute i tid eftersom man måste flyga.


Välkommen på vernissage i Reykjavík den 8 januari nästa år.

T.

Ps. Mejla för ett ex av boken (150 sek). Kanske årets julklapp.

Monday, December 8, 2008

Hon Gör Mig Glad.

Hela helgen har jag umgåtts med en liten tjej. Vi har träffats förut, men aldrig kommit så nära som nu, som nu när vi vaknat tillsammans och gått ut i morgonen ihop. Att det kan kännas så bra att bara gå sida vid sida genom en regntung stad, bara vi två, bara hon och jag.

Nu har hon gått hem. Och jag saknar henne redan, saknar hennes blick, saknar hennes huvud i mitt knä, och jag saknar att höra hennes tassar mot mitt golv.

Saknar att hon gör mig glad.

T.

Sunday, December 7, 2008

PizzaKing.

Två bröder som älskar fotboll.


Han delar pizzerian med sin bror. Arbetar ett halvår och är ledig ett halvår. Då lever han i Portugal.

T.

Friday, December 5, 2008

MingelPingel.

Människor som tror på något. Människor som vill något. Människor som gör det de tror på. Filmcentrum.

Igår var jag på mingelpingel, tro på det om ni vill, men det är sant. Filmcentrum firade sitt jubileum med fri dricka och tilltugg på Royal i Malmö. Stefan Jarl och Uffe Berggren berättade anekdoter från tiden då allt startade. Det var en blandning av SÄPO-avlyssningar och kollektivt tänk, bara en sådan sak som att sexton av landet filmare skänkte en tusenlapp var till en projektor, eftersom SF inte var intresserad av att visa film som kritiserade samhällsordningen var man tvungen att starta en egen biograf. Folkets Bio var född.

Fan vad jag kan sakna de drivkrafterna idag. Visst, det finns krafter, Agitera är en, F-Blog en annan, Unfoldmag en tredje, och Outoffocusmag en fjärde. Att de finns, ger mig hopp.

Kvällen avslutades med att Stefan visade sin andra film om Kenta och Stoffe, scenen där Stoffe sjunger till sin lilla son Janne, är ännu oöverträffad i svensk dokumentärfilm, eller i svensk film överhuvudtaget.

Lite av mina bilder: http://gruppof.blogspot.com/

T.

Tuesday, December 2, 2008

En Liten Hamn.

Idag lyssnar jag på Dag Vag (en gång till).


Bilden: Frankrike och Normandie (Omaha). Vid horisonten kan man skymta resterna av de allierades hamn. Hamnen var nödvändig för att landstigningen skulle lyckas, för att man skulle kunna få tysken och mörkret på fall. Tror vi alla behöver en hamn då och då, en liten enkel hamn att lägga till vid ibland, en hamn som ger värme och skydd när vågorna blir för höga, när havet blir alltför kallt och stort.

T.