Friday, July 30, 2010

Sista Stenen.

Alla ropar på straff. Människor ska sättas dit och skaka galler. Nu är det den där polischefen som fick sex år, men borde fått livstid skriker mobben, jag vet inte vad som blir bättre av det. Vill förtydliga att jag inte försvarar honom. Det han gjort är inte vackert. Tvärt om. Men jag kan inte låta bli att fundera över vilka krafter som tar sig rätten att döma utan att veta, utan att vara insatt, bara tar sig rätten att skrika rakt ut efter livstid. Varför är det oftast rädda människor som skriker högst. Tänker på Littorin, han med horan, killen dömdes som tokskyldig av både kvällstidningar och allmoge långt innan åtal, långt innan något som helst officiellt uttalande. Vad är det som gör det så viktigt att se en människa falla. Det är vad jag funderar över idag.



-Without judgment. Without judgment ... Because it's judgment that defeats us.

(Kurtz i Apocalypse Now)

T.

Tuesday, July 27, 2010

Som Ett Citat.

Herr Berg, fotografen på Erstagatan som nu flyttat därifrån och som för övrigt fyllde år igår, han har skrivit något jag kan känna igen mig i. En text som nästan skulle kunna vara min.

"... man söker ett hem, trygghet, att få det harmoniskt och vackert i livet, men att det kanske inte är möjligt om man ska utvecklas hela tiden?

Jag själv har sökt en slags frid och hemkänsla de sista tio åren, mest för att orka arbeta som jag gör, men jag kan gott säga att någon hemkänsla har jag inte hittat, inte heller någon frid. Jag börjar allt mer att tro att ro och trygghet inte hör ihop med ständig förnyelse. Jag tror helt enkelt inte att konstnärer kan ha det tryggt om de inte ljuger för sig själva. Konstnärslön är en trygghet. Det är en bra grej, men sedan finns det inte mycket att hänga upp sig på, mer än att ständigt arbeta, ta chanser, vara beredd på eviga förluster och lära sig älska det."



T.

Monday, July 26, 2010

Räkor och Rosévin lol

Alltså girlz och boyz. Jag bara måste berätta om min mysresa till danmark. Det vara bara så mycket myyys. Först tog vi en promenad i helsingör och köpte värsta stora glassen, den godaste glassen i hela galaxen, vit sweet vaniljglass med rosa choklad över, mumsgod var den, och suuuperpink. Me blev bara så löööv i den glassen.


Det var fina och vackra bästa kompisarna raymond, måegren och lilla jag. Vi skulle fira raymonds födelsedag med en lördagsmyyysresa. Han hade fyllt jättemånga solsnurr för länge länge, flera veckor sedan, och söta måegren och me tog honom på båten och partade hela natten i danmark. Vi åt värsta stora buffén med räkor och rosévin på en liten myysresturang i köpenhamn med en myyysbalkong med utsikt över alla heta girlz. Sen gick vi till myyysigaste fristaden och kissade lol där hade något dumhuvud slängt in en tårgasbomb så det sved i halsen :-( fy faaan vilka as :-/. Fett med najs.

Kramizen :-P

T.

Sunday, July 25, 2010

Burka.

I Frankrike har man förbjudit burka. Jag vet egentligen väldigt lite om burka, och om sanningen ska fram bryr jag mig inte speciellt mycket om burka, jag bär inte burka och kan omöjligt veta på riktigt. Allt jag vet är att jag inte ställer mig bakom förbud - förbud rent generellt. Tror att jag skulle bli ganska ledsen om någon förbjöd min keps. Tror ingen behöver bestämma över mig, rent generellt, med eller utan keps, burka. Jag är ingen(s) soldat.



T.

Wednesday, July 21, 2010

En Kram Varmare Än De Flesta.

Mitt i varma sommaren nu. Jo. Härom natten fick jag, efter ett litet missförstånd, sova på en bänk, inget konstigt i det, det har hänt förr, jag på en bänk och blandrashunden under. Lite hårt efter ett tag och något huttrigt framåt morgonkvisten ska erkännas. Det är inte läge att gnälla, jag vaknade trots allt till den vackra soluppgången och kände hur värmen långsamt kom tillbaka, och min sovplats var bara tillfällig, lyckligtvis. Tänker på människor som sover ute varje natt året om. Själv har jag flera varma sängar och några mjuka soffor att välja mellan - har till och med nycklar till fyra lägenheter.

Tänker på dom som varken har säng eller soffa att sova i. Bortglömda människor. Idag finns det parkbänkar byggda med ett så kallat armstöd mitt i, armstöd enbart med syfte att man inte skall kunna ligga ner, inte ens bänkarna ska vara tillgängliga numera. Framtidens dom kommer falla hårt över vår tid.

Hörde för ett tag sedan en polis säga;

- Har man valt att inte ha ett hem. Då ska man fan inte sova i någons trappuppgång heller.

Märkligt uttalande. Min uppfattning om polisens uppdrag är att de ska serva befolkningen. Inte trakassera den. Ibland känns det som mycket kraft läggs på att trampa neråt i någon slags desperat trygghetshets. Människor har fått för sig att hemlösa är farliga och borde sättas dit, anmälas, fängslas, när det i själva verket bara är vanliga människor, människor som du och jag, kanske bara din före detta granne som råkat halka till i livet - lätt hänt. Jag romantiserar inte. Alkohol, bensodiazepiner, opiater - medicin som fungerar ypperligt till att döva och tränga bort vardagens bekymmer, och det är inte helt gratis, det kan jag lova dig. Har du ingen bostad, fast adress, då har du inte rätt till försörjningsstöd. Har du ingen försörjning har du nästan ingen möjlighet till bostad. Är du hungrig och utan stålar är du tvungen till att snatta. Överleva. Du vill väl knappast dö.

Nästan ingen människa vill dö.


Vi träffades i malmö. Han gav mig en kram varmare än de flesta.

T.

Tuesday, July 13, 2010

Dagens Fotograf - Malmöfestivalen.

Det ska visas bildspel under malmöfestivalen. Jag kallar det dagens fotograf. En fotograf kommer dagligen att köra bilder på en husfasad på Skomakaregatan - där vid gamla butterickshuset. Känns skitkul att lyckats få ihop så många spännande fotografer. Bilden ut på gatan.

Malmöfestivalen äger rum i mitten av augusti och är Nordens största stadsfestival med ca 1,4 miljoner besök under åtta dagar. Den första festivalen anordnades 1985. Alla festivalens konserter är gratis och det finns inga bokade platser.

FULLSTÄNDIG FOTOGRAFLISTA - DAG FÖR DAG.

FREDAG 20 Augusti.

Anna Clarén
Bilderna är hämtade ur boken Holding (bästa fotobok 2006). Holding är en berättelse om ett inre känslomässigt tillstånd. Känslan av att inte höra hemma. Letandet efter tillhörighet och kärlek, efter någonstans att hålla sig fast. Det är en djupt personlig berättelse som i sin form även blir till en skildring av ett ytterst allmänmänskligt tillstånd.

LÖRDAG 21 augusti.

Martin Bogren
Still Here är en porträttering av den by där jag växte upp. Om längtan bort till något som var större - något som var mer än byn. En återförening med det jag lämnade eller ett farväl?

SÖNDAG 22 augusti.

Thomas H Johnsson
Bilder från boken Mer Blues från Landskrona. En berättelse om en kall och svart vinter som aldrig verkade ta slut. Ett halvår av regn och saknad. Bilder som dagboksanteckningar från en tid av ett liv när den bitande vintern blev till en välkommen vår igen.

MÅNDAG 23 augusti.

Andreas Engman
Bilderna i Dark Words In Black Letters känns kantiga och talar med en låg stämma om det ljus som är ganska mörkt. Här söker Andreas Engman i de underliggande lagren, han vrider och vänder på det uppenbara och ser vardagen i ett febrigt ljus som är svårt att skaka av sig.

TISDAG 24 augusti.

Sanna Sjöswärd
Sanna visar bilder från projektet Rötter/Roots som handlar just om mötet med hennes iranska ursprung. Det har även visats vid Photographic Gallery i New York - hon har mottagit flera priser för utställningen och boken. Sanna arbetar med ett pågående projekt Eldsjälar - vi får även en liten förtitt därifrån.

ONSDAG 25 augusti.

Nils Petter Löfstedt
Bilderna är från debutboken Club 13 och utspelar sig mestadels i Malmö, nattetid, och handlar om Nils Petters relation till staden och sina vänner. Nils Petter arbetar nu med sin andra bok, Piren, som berättar om när han tillsammans med sin vän Erik Vestman byggde ett vardagsrum under en pir i utkanten av Malmö.

TORSDAG 26 augusti.

Jessica Silversaga
Fotograferar helst analogt och med gamla kameror och egenbyggda objektiv. Hennes bildvärld är både förförisk och mörk på samma gång – även i de ljusaste bilderna finns en mörk hemlighet som väntar på att berättas.

FREDAG 27 augusti.

Pieter Ten Hoopen
Hungry Horse är en liten stad belägen i mitten av Rocky Mountains. Byn är uppkallad efter två hästar, Tex och Jerry, de sprang ut i vildmarken och återvände efter två månader, magra in till benet och extremt hungriga. Som så många andra småstäder på den amerikanska landsbygden kämpar Hungry Horse med en ökande arbetslöshet och stigande priser på mark och fastigheter.

Välkommen.

Men vi ses inte då. Det får räcka med att träffa mina bilder.

T.

Saturday, July 10, 2010

Bakom Skynket.

Snart val igen. Känns som det viktigaste på mycket mycket länge.

Pajkastning från alla håll. Mörka krafter, rött som skiftar i violett, blått som nästan blir brunt. Jag vet inte. Jag vet fan varken ut eller in längre. Högerfalanger som kallar sig arbetarparti, ett nytt arbetarparti, då måste det ju ha funnits ett gammalt. Vilket är det. Marxs hade en del poänger, Smith likaså, men det är längesen nu. Alla påstår sig sitta inne med de rätta svaren. Lösningen. Jag vet inte. Lösningen på vad. Jag vet inte alltid vad jag vill - men vet alltid vad jag inte vill. En sak är i alla fall säker. Tror man på solidaritet och vänskap bör man lägga sina röster med omtanke. Gör vi det allihop tillsammans, då kommer vi nog att få ihop det, det är jag säker på. Nu får det vara slut på gnäll och missnöje. Alla är vi delaktiga och alla är vi födda på den här planeten. Det går aldrig att förneka. Det är det enda som aldrig går att förneka. Glöm inte det när du står där bakom skynket i september.

"Du sår dina frö i trött och mager jord. Du står där och petar och undrar varför ingenting gror, du ser på dom andra medan du vässar dina klor, det känns lite bättre när du ser deras leriga skor. Var inte rädd. Det finns dom som bryr sig om dig. Ja. Det finns någon här bakom dig. Var inte rädd."


T.