Wednesday, March 28, 2012

Boktips.

La Résidence.

"Jag åker väldigt sällan någonstans för att fotografera. Jag fotograferar för att jag befinner mig någonstans."

/JH Engström

Den har legat och väntat. Kanske legat och mognat. Nu ikväll när jag måste lägga mig tidigt eftersom jag ska upp tidigt bläddrade jag snabbt, den satt sig direkt, omgående. En bok perfekt för mig och sängen och kudden. När solen går upp ska jag också upp och sätta mig på ett tåg och fotografera någon annanstans.

T.

Monday, March 19, 2012

Cut The Crap.

Internet hit och internet dit som surrar. Min hemsida är gammal och troligen inte uppdaterad på över fem år, det är hög tid nu, bilderna är inte riktigt representativa längre och de flesta kan kännas lite som igår. Lång tid har gått och mycket av mitt material har ett helt annat anslag idag. Min syn på bild har förändras nästan drastiskt. Det finns så mycket nytt att presentera, tänker att ett litet urval från många kreativa uppdrag skulle platsa, bilder från mina utställningar är såklart självskrivna, och kanske skulle även några fler böcker kunna lyftas fram. Det är inte enkelt. Allt måste hålla ihop och inte bara bli en härva av bilder från olika sammanhang och publiceringar. Jag får helt enkelt ta ett snack med formgivaren och göra klart för mig vad det är jag vill komma åt. Det måste bli så mycket mer än bara olika motiv på rad.

I helgen var det Årets Bild här söderöver. Ett behjärtansvärt arrangemang med kära återseenden och gamla vänner och en del nya bekanta. Nästan som en liten firmaträff med ryggdunkar och glada gratulationer och långa och korta samtal över skummande plastmuggar. När jag senare gick omkring bland printar på rad kunde jag inte låta bli att fundera över hur mycket plats storyn får ta på bekostnad av närvaro, form, och känsla. Ofta. Inte alltid. Kan det bli mer beskrivande än gestaltande fotografi. Måste det vara så inom bildjournalistik. Naturligtvis inte. Rebecka Uhlins reportage bevisar motsatsen. Det kändes riktigt befriande att se hennes vackra poetiska arbete ta en vinnarplats i en annars mindre överraskande tillställning. Själv har jag aldrig tävlat, men en gång slog mig tanken att skicka in ett utdrag av mina rosengårdsporträtt, de jag ställde ut på Malmö Museer, för övrigt i samma utställningshall som Årets Bild hänger nu, i vilket fall, det blev aldrig så, troligen glömde jag bort det i all röra av annat. Hela tiden är det nytt som kommer och tar plats. Var finns jag i det. Kan jag fortsätta vara det som är jag. Hur behåller man sig själv i allt. Det är sådana frågor jag ställer mig nästan dagligen.

I got my motorcycle jacket but I'm walking all the time.

T.

Thursday, March 15, 2012

I En Dubbelsäng.

Nu börjar allt om igen. Det var ett jävla hålligång på galleriet igår. Jenny och Lotten och hennes kompis höll på med stora - vad det nu var - över hela golvet, och Tony fixade med ramar och glas till min kommande utställning, Kling och Klang på spaningsuppdrag traskade omkring på andra sidan vägen och Petter kom förbi med några printar som ska hängas till påsk. Själv satt jag mest på trappan med en kopp och tänkte på en tomteverkstad och lyssnade på bilarnas tjut och trastarnas pip.

Gatan här är tystare. I ett hotell på andra våningen med fönster mot en park ligger jag ensam i ett dubbelrum i en stad lite längre norrut. Jag måste väckas i gryningen och ut i ett lägre ljus. Medan kvällen försvinner gallrar jag bilderna som snart ska upp på väggarna i konsthallen i staun. Min metod är enkel, bilder som många uttryckligen gett sin uppskattning åker bort direkt, det här blir inte en sådan där utställning med gillaknappar och smicker. Du hittar alltså ingen skatt på slutet. Sorry.


En helt annan utställning är på gång och jag representeras med tre printar. Svenska och danska fotografer i en gammal fabrik mitt i den skånska naturen. Waterfall Factory. Nu i påsk. Klicka och läs.

T.

Wednesday, March 14, 2012

I korthet Idag.

Mina morgnar är pigga. Idag ska jag sätta mig på trappan till Jennys galleri och tända en Montecristo fyra och titta på alla människor som skyndar förbi. Solen skiner idag och imorgon och härom kvällen var jag i ordensällskapet Svarta Örnens högkvarter, det är sant, och helt oväntat, bakom en mintgrön ståldörr öppnade sig en annan värld. Då och där höll jag ett föredrag. Det mest inspirerande någonsin. Ibland blir allt rätt, kanske beror det på att något infinner sig hos mig, kanske är det publiken som är ärligt och genuint intresserad, eller är det mer en blandning av allt och mer ge och ta tillsammans. Det jag vet är att det kändes stimulerande och riktigt kul. Allt går igång och leder vidare. Numera sitter jag i styrelsen för FiF och vi ska försöka dra biennalen mer internationellt och aktivt arbeta med att styra upp helhetsintrycket. Det är ungefär det jag ska fundera över på galleritrappan när solen värmer. Nu när människorna ändå bara springer förbi.

T.

Monday, March 12, 2012

Fotografera.

Det rullar. Förra veckan höll jag ett föredrag som ett slags samarbete med Canon och ikväll ska jag visa mina bilder och prata på FFiM. Två föredrag på två veckor, det är mycket, visserligen tycker jag om det, men jag måste hinna fotografera också, inte bara prata. Igår gjorde jag det. Fotograferade. En vägg i ett folkets hus byggdes om till något helt annat och bilden blev bättre än förväntat. Allt klaffade. För mig är det viktigt att landa rätt i början, annars riskerar jag att en olust smyger sig in och infekterar hela projektet, i det här fallet är det ett ganska stort uppdrag med rekvisita och modeller och en massa roddande, halkar jag snett i starten är det lätt att börja tänka för mycket och sen kan det vara svårt att hitta tillbaka. Glädjen och kreativiteten måste få ta plats. Därför känns det skönt när det rullar. Idag och hela våren.

T.

Ps. Bilderna kommer att köras som en kampanj i sommar. Kika då.

Friday, March 2, 2012

Innanför Drömmarna.

Det är vackert här nu och jag trivs. Solen sken hela dagen och våren lurar mig igen. Ikväll fyller jag mitt huvud med tingeling och lyssnar på Thåströms nya, enkelt, rakt, och nästan ganska tysta oljud som känns. Beväpna dig med drömmar. Det gör jag och går vidare.

Längs kusten kan jag flanera och planera. I år kommer det att bli en hel del färdigställande. Ett slags presentationsår. I förra veckan var jag iväg och tittade på de sista ändringarna i filmen, en hel del ljudarbete fick skickas tillbaka till Ståkkolm, mest småsaker, men även några nya pålägg, och inom ett par veckor är allt klart och en inofficiell premiär kanske redan blir nu i mars. Vad säger producenten om det. I slutet av april kommer jag att ställa ut på Landskrona konsthall och en tanke är att visa filmen i samband med ett kvällsarrangemang och jag slipper prata. Ett onsdagsföredrag. I förrgår var det Martin Bogren som pratade bra och har man inte sett hans Lowlandsbilder tidigare, bör man göra det nu, bilderna hänger fram till den elfte på just Samuelsons gamla konsthall i Landskrona. Jag och Martin pratade i mörkret på parkeringen utanför. Vi har länge funderat på ett gemensamt projekt som en kulturgärning i tiden. Det finns en fotograf som vi båda tycker mycket om, han är lite äldre än oss och en stor retrospektiv utställning borde göras, det har aldrig tidigare gjorts och det är hög tid att låta hans bilder inspirera och ses av en ny generation. En god middag med sursött tyskt vin på en bra krog är en början. Det är vi båda två helt överens om. Där startar vi i mars.

Vi ska börja nu. Det är snart ett år sedan jag och min polare författaren bråkade om bordsplacering på det där ölcaféet. En utomhusutställning balanserande på gränsen i text och bild ska göras klart lagom till årsskiftets tredje månad ungefär. Finansieringen är i hamn och vårt samarbete kommer igång på allvar i vårsolen, korta möten på bänkarna i parkerna under träden, hårda diskussioner och djup vänskap i samförstånd. Två små envisa människors personliga historia som till slut blir till en. Vi har gjort det förr och gör det igen på ett helt annat sätt. Det är så det måste få vara i kyliga vårkvällar när luften ryker.

I morse bjöd jag Perlenberg på cubanska fincigarrer. Han bjöd mig på frukost. Vi har känt varandra i många år, jag har svårt att minnas hur vi träffades, vi har aldrig arbetat tillsammans, även om det borde vara på tiden, men det kan alltså inte vara så vi först sågs, kanske har vi bara sprungit ihop i de grå korridorerna, så som man ofta gör här. Det var en bra morgon med samtal om filmen och Csaba berättade om sitt långfilmsmanus och jag glömde berätta att Simon Vikokel har gjort bra och oväntad musik till min (och Bengts och Carl-Martins) kommande film. Musiken är viktig. Det är musiken som får mig att jaga ifatt drömmarna.


Beväpna dig med vingar ...

Vill du. Då kan du få köpa bilden. 3000 kronor för en 30 x 40 print.

Signerad. Såklart.

T.