Internet hit och internet dit som surrar. Min hemsida är gammal och troligen inte uppdaterad på över fem år, det är hög tid nu, bilderna är inte riktigt representativa längre och de flesta kan kännas lite som igår. Lång tid har gått och mycket av mitt material har ett helt annat anslag idag. Min syn på bild har förändras nästan drastiskt. Det finns så mycket nytt att presentera, tänker att ett litet urval från många kreativa uppdrag skulle platsa, bilder från mina utställningar är såklart självskrivna, och kanske skulle även några fler böcker kunna lyftas fram. Det är inte enkelt. Allt måste hålla ihop och inte bara bli en härva av bilder från olika sammanhang och publiceringar. Jag får helt enkelt ta ett snack med formgivaren och göra klart för mig vad det är jag vill komma åt. Det måste bli så mycket mer än bara olika motiv på rad.
I helgen var det Årets Bild här söderöver. Ett behjärtansvärt arrangemang med kära återseenden och gamla vänner och en del nya bekanta. Nästan som en liten firmaträff med ryggdunkar och glada gratulationer och långa och korta samtal över skummande plastmuggar. När jag senare gick omkring bland printar på rad kunde jag inte låta bli att fundera över hur mycket plats storyn får ta på bekostnad av närvaro, form, och känsla. Ofta. Inte alltid. Kan det bli mer beskrivande än gestaltande fotografi. Måste det vara så inom bildjournalistik. Naturligtvis inte. Rebecka Uhlins reportage bevisar motsatsen. Det kändes riktigt befriande att se hennes vackra poetiska arbete ta en vinnarplats i en annars mindre överraskande tillställning. Själv har jag aldrig tävlat, men en gång slog mig tanken att skicka in ett utdrag av mina rosengårdsporträtt, de jag ställde ut på Malmö Museer, för övrigt i samma utställningshall som Årets Bild hänger nu, i vilket fall, det blev aldrig så, troligen glömde jag bort det i all röra av annat. Hela tiden är det nytt som kommer och tar plats. Var finns jag i det. Kan jag fortsätta vara det som är jag. Hur behåller man sig själv i allt. Det är sådana frågor jag ställer mig nästan dagligen.
I got my motorcycle jacket but I'm walking all the time.
T.