Jag köper skivor som en tonåring röker mentolcigaretter. Sätter på mig lurar och går genom stan i min egen baktakt idag. Tittar på människorna som springer förbi, springer med kassar och paket, jag undrar var dom är på väg en isande dag som idag. Kanske väntar någon på deras paket. Kanske har dom någon som fryser och som väntar. Väntar på dom som springer.
Vid havet finns en bänk där jag är fri, det är dit jag går idag och gick igår, där finns ingen som springer. Där finns ingen som väntar, och där finns ingen som fryser idag.
Ungefär som US sjöng på en gammal skiva jag hitta i mitt varma kök:
-Dom är som gjorda för varann. Dom som vill men inte kan. Två frusna äpplen på en gren...
T.
