Självporträtt.

Har börjat ta självporträtt. Det är ganska lärorikt och nyttigt, man har ju en uppfattning om sig själv, nu kan jag se att den ofta ligger långt ifrån den uppfattning kameran har om mig. Det är klart att bilderna blir olika beroende på ljus och plats, tid och rum, brännvidd och annan teknik, men jag kan varmt rekommendera alla att göra sådana små experiment. Inte för att det är kul. För det är det verkligen inte. Snarare ganska påfrestande. Ja, rent av jobbigt, men jag inbillar mig att man kan komma nämre sig själv, förstå sig själv lite mer, och det tror jag kan vara jävligt nyttigt ibland. Även om det mest är på lek jag knipsar korten, och jag har inga planer på att ställa ut eller på annat sätt redovisa resultaten, det kan man ju aldrig veta riktigt säkert, men jag skulle bli förvånad om jag en dag får för mig det. Har svårt att se att det finns någon annan som skulle ha intresse av att se hundra porträtt av mig. Lika lite som jag tror mig ha lust att se hundra porträtt med en och samma människa, sådant tycker jag bara är trams, oartikulerat (fjäder i röven).


Bilden: Någon natt förra veckan, tisdags natt, tror jag.

T.