Rökt.

Någon gjorde en dålig film om en stor svensk fotograf. Någon annan gjorde en dålig film om en stor svensk musiker. Nu är de båda rökta som filmprojekt under lång tid framöver, och det här handlar inte bara om att kritisera filmarbetarna, det handlar även om hur något viktigt kan bli rökt.

Det finns människor som det måste finnas dokument om. Människor som bidrar med något unikt till sitt skrå, det kan vara musiker, fotbollspelare eller fotografer. Ja, egentligen, vem som helst. Det är viktigt att dessa dokument blir genomarbetade och djuplodande, det är ansvar man tar på sig. De får aldrig göras för att -dra in en slant. Om filmarna slarvar med sitt uppdrag finns det en stor risk att det aldrig blir bättre dokumenterat, att personen kan hinna gå bort, och det är nästan omöjligt att göra en ny film om samma person igen. Objektet blir alltså rökt, det går inte att finansiera projektet, ingen satsar kapital på något som precis är gjort. Även om det är dåligt. Även om det är viktigt att det blir gjort bra.

I morgon är det pressvisning av filmen om Olle Ljungström.

T.