Det finns en plats över sundet som jag gärna åker till. Det är en plats jag älskar, och har alltid gjort, ända sen vårt första möte. Det finns droger där, men det finns det i Malmö, Bjuv, Lindesberg, Åre, Stockholm med, så det gamla resonemanget håller inte. För mig handlar det inte om droger, jag gillar egentligen inte droger längre, men bryr mig inte alltför mycket om saken. Därför släpper jag det. För mig står Christiania för helt andra värden.
Det finns få ställen idag som ställer sig bakom den fria tanken, som gör det på riktigt, inte bara i ett manifest eller partiprogram. Det finns inte många platser där den arkitektiska kreativiteten har fått flöda utan regelverk. Detta är inte ett brandtal som något slags försvar eller som ett utdrag från en turistguide, det är bara en vurm för en plats där man kan vara sig själv, där människor som inte passar in hittat ett hem.
För en vecka sedan viftade någon med handeldvapen och avfyrade ett par skott. Igår var det någon som kastade in en granat på en uteservering. Jag vet vad saken handlar om, men jag förstår inte, förstår inte varför just där, är det nödvändigt att dra in skiten till en plats som står för kärlek och vänskap. Är det verkligen nödvändigt.
T.