Jag tror på erfarenhet som bildning. Hur kan man ha en åsikt om det svenska bildklimatet utan att ha ställt ut en jävla print här i landet. Hur kan man ha en åsikt om det svenska fotoklimatet utan att ha gjort något uppdrag här i landet. Det blir mest innehållslöst gnäll i mina öron, antingen gör man något åt saken, eller så håller man käften. Jag tror inte på gnäll. Jag tror inte på teoretiska maximer. Hur nu en maxim kan vara teoretisk, men i alla fall.
Nu händer det prylar i söder. Man kan gnälla över någon slags ståkkolmsfixering av svensk kultur, eller kan man fixa saker själv och göra något bra, så som man själv vill ha det. Som Ralph N, Tommy A, Jonna S, Åke H och hela den ligan. Den trettioförste maj drar malmöplanket igång. Jag kommer att vara där. Nittio fotografer kommer att ställa ut på rad någonstans vid Johanneskyrkan. Och en katalog med utställningsbilderna kommer att delas ut till behövande.
Jag och min vän Andreas pratade om inställning till saker och ting. Inget långt samtal, för svaret är enkelt.
T.