Fotoundervisning.

Arbetar ganska regelbundet med fotoundervisning. Kan man undervisa i fotografi. Tror inte det. Tror inte jag kan lära någon att fotografera. Tror bara att jag kan dela med mig av mina erfarenheter, mina fotografiska erfarenheter, det är det jag kan förmedla. Men att undervisa i ordets rätta bemärkelse tror jag inte på. Helt omöjligt. Fotografi är subjektivt och kommer inifrån.

Det är givande att få möjlighet att följa unga, ibland arga, blivande fotografer. Ibland, när jag ser något hos en yngre fotograf, något som får mig att se mig själv för femton år sedan. Någon som har behovet av att berätta och använda bilden som sitt sanna uttrycksmedel. Någon som är beredd att stå emot alla motgångar och som tror på sina ideal. Någon som har visioner (inte ambitioner). När jag ser den glöden i ögonen. Då förstår jag att mitt arbete leder någonstans. Det skapar en viss tillfredställelse hos mig.

Det är inte så att jag menar att fotostudenter ska vara plikttrogna, ambitiösa och duktiga. Snarare tvärt om. De ska gå sin egen väg. Det är tydligen svårt. Har fått kommentaren -är du nöjd så här. När någon elev visar upp sin bild för mig. Det är ett stort problem, att de vill göra mig nöjd, det är inte mina bilder, jag kan bara vägleda. En del förstår att att de måste arbeta och plåta utifrån sig själv och skita i vad jag tycker. Vara olydiga. Det är de som kommer att fortsätta knäppa. De som har sin egen drivkraft. Den egna drivkraften måste finnas där. Känslan av att man måste plåta. Att det är viktigt. Känslan av att vilja vara en del av livet. Och plåta det. Trots att det tär på en en. Trots att det är jobbigt. Fortsätta och fortsätta, trots refuseringar. Trots att man ibland måste vada i cement. Man vet bara att man måste göra det. Det är det man vet.

(Sen finns det bruksfotografer. Det är en annan sak)

Var i Ystad för någon dag sedan. Två dagar med redovisning av ett stort dokumentärt bildprojekt. Två dagar fyllda med intressanta projekt. En del starkare än andra. Trettio fotostudenter som plåtat sin version av något de anser är viktigt. Två mycket inspirerande dagar. Några av arbetena vill jag se mer av längre fram. När de nått djupare i ämnet. Kommit längre innanför skalet.

Vissa elever håller kontakten efter avslutad skola. De som fortsätter knäppandet. Får ett par mail i veckan. Ibland telefon. Oftast vill de ha vägledning om något. Det gör jag gärna. Delar med mig av mina erfarenheter.

T.