I går gick tiden fortare, det blev natt innan det var tänkt, och allt var sådär enkelt det bara kan bli när människor är nära. Vi glömde allt vi skulle men hade det bättre här. Jag såg stjärnfall över havet som egentligen är ett sund, min önskan var den samma som sist, som aldrig slog in då, men man vet ju aldrig när. Kanske kommer det när jag minst anar. Det gör oftast det har jag märkt.
Rosengårdsutställningen kommer inte att visas under Malmöfestivalen som tänkt, något jag kan tycka är jävligt synd, men slantarna kom inte i tid, så är det ibland. Nu har vi såklart ett bättre alternativ och utställningen ska upp, så är det bara, jag lägger inte ner energi på något som rinner ut i sanden. På onsdag vet jag mer.
Augusti kom fort i år och kvällarna är vackrare nu.
T.