Ballongen.

Nittonhundrasextiotvå kom Widerbergs skrift -Visionen i Svensk Film. Där han bla kritiserar vår nationalsymbol, Ingmar Bergman, och menar att hans filmer inte har någon förankring i verkligheten. Året efter kom författarens egen debutfilm -Barnvagnen. Och Ingmar kunde sedan storsint berömma filmen. Sådant är vackert.

Läser just nu Björn Runges version av den svenska filmen -Konsekvenser. Utgiven av Filmkonst. Fick den av min vän B2. Som lite sommarläsning. En väldigt personlig och utlämnande text om branschen. Märker att vi delar många funderingar. Har träffat Björn som hastigast för något år sedan, vid en snabb plåtning, känner mig nyfiken på att samtala med honom. Då i lugn och ro på en krog en söndag.

Jag gillar när människor sticker ut hakan och kritiserar handen som föder dem. Det är inte många som vågar det. Det finns en alltför stor rädsla att ballongen ska punkteras. Tror det är bra om ballongen spricker lite då och då. Det måste in en verklighet i bubblan med ojämna mellanrum. Det vore nyttigt för många.

I nästa inlägg kommer jag att skriva mer ingående om Björn tankar. Och om mina reflektioner kring boken.

T.

Ps. Alla samtal om randig fotboll stannar inom familjen.