Den Räven.

Jag stod vid ängen nedanför Heidenstams gamla kåk precis i svängen mot Askersund när vi först såg varandra. Hon stannade en bit bort, satt sig ner, vred lite på huvudet, och vi tittade på varandra en lång stund, hon liksom hälsade från någon och önskade en god kväll, vände sakta om och korsade långsamt ängen tillbaka och försvann in bland träden. Jag stod länge kvar och kände hur värmen spred sig.

T.