Igår kom snön till mig, till mig som ett barn, naiv som ett barn gick vi långt den kvällen. Fiskebåtarna. Uppväxtmarkerna. Gamla skolan ungefär. Trollskogen som nu mest är fula hus. Men snön tog mig som ett barn. Ett vuxet barn som fortfarande vill leka, och tillåter sig att göra det, shackleton, snöänglar och stjärngossar.
I morse när jag kika ut. Snön låg kvar och solen fick den att gnistra som strasshalsband från åttiotalet. Rosa läppstift och pufflugg. Nä, nu är det framtiden och livet måste levas som det liv det är, ljuset och snön räcker långt för mig.
Som när det lilla blir stort. Som idag. Som igår. Som nu.
T.
