Vildhunden.

Hösten är hos mig nu. Löven ramlar av träden, regnet slår i gatan, det är sorgset och vackert, men det är min tid. Min tid för Hamburg och St Pauli, fotboll, dålig tysk division två fotboll, men det handlar väldigt lite om fotboll. Precis lika lite som att fotografi handlar om fotografi.

Jag ska leta efter vildhunden igen. Han som bodde hos mig, men som sprang bort en kväll för länge sedan, den lyckliga kvällen då solen var röd som blod och sjönk ner i havet, kvällen jag valde bort honom för något annat, kvällen då vi satt tätt ihop på ett berg av sand, kvällen då livet var enkelt, kvällen då jag blev vi. Tror jag vet var han bor nu. Tror jag vet var jag ska leta. Tror jag vet var jag hittar honom.


Bilden: Reeperbahn något år efter att vi bytt sekel.

T.