Lady Gaga.

Politiska kommentatorer. Nu har jag tröttnat på gubbarna - och gubbe har ingenting med ålder eller kön att göra (men oftast är det män). Dessa människor som måste läsa en handledning för att kunna leva, måste hitta en mall, måste luta sig mot en utredning, ett facit, gubbar som inte kan förstå att läsa mellan rader och uppfatta nyanser. Nu senast Per T Ohlsson i dagens Sydsvenskan när han beskriver Håkan Juholts tal från Socialdemokraternas partikongress i förra veckan. Egentligen kanske jag inte bryr mig sådär jättemycket om partipolitik och tal, även om jag kan tycka att talets inledning lät hoppfullt, i vilket fall, nu var det Per T Ohlssons bristande begåvning av att se igenom och ta till sig metaforer jag skulle avhandla. Håkan Juholt citerade Olof Palmes installationstal från 1969 och tillade:

”Vårt parti var inte då och är inte idag ett börsnoterat företag.”

Vem har någonsin påstått det? Skriver Per T Ohlsson.

Troligen har ingen påstått det. Om man har sinne för nyanser och formuleringar, och kanske även lite litterär bildning kan man skönja något djupare i Juholts ord, något som fångar vår samtid i en enda mening. Det är inte alltid vad man säger utan hur man säger. I samma mening kan jag nämna att Lady Gaga precis köpt tre printar av mig. Denna fantastiska kvinna. I like it rough -Money honey. Bara det bevisar hur viktig den oberoende kulturen är.

Hela Ohlssons text finns att hitta på nätet. Prova på Sydsvenskan.

T.