Varför.

Började veckan med ett krönikörporträtt. Lättsamt och glättigt lät bildinstruktionen från kunden. Lättsamt och glättigt är inte riktigt min pryl, vi gör det på mitt sätt, lät svaret från mig. Och så blev det. Jag bad kunden mejla över krönikan, mest för att känna av tonen, se där, snabbt hittade jag en ingång och båda parter är nöjda. Så bra det kan bli när man gör saker tillsammans.

Fick ett samtal från en journalist som undrade varför vi drar igång Fotografi För Välfärd. Varför. Någon mer som undrar.

Igår släppte det. Ryggsäcken av malande oro. Det blir fan film av skiten. Var på möte hos klipparen tillika min vän B2, nya klippgrepp och jag lättade upp, så jävla inspirerande. Det är viktigt att våga prova nya vägar när den första inte funkar. När man kört fel. Våga hålla kartan uppochner. Det var precis vad vi gjorde, och nu kör vi så det ryker igen, hela vägen från dakar till paris.

T.