Det är vår och varmt och alla japanska körsbär blommar nu som då. Det kryper. Iväg, floden, flotten, och lösdriveri. Väskan över axeln och järnvägsspår. Arbeta. Leva. Leva och arbeta. Rörelse, exil, och vidare igen, gud, du skulle gjort mig något lugnare, sjöng han som jag. Tillbaka till världen genom alla varma nätter. Förbi stationer och övergivna gårdar, mörka skogar och mindre städer, och leva som jag lär. På en liten krog där fartygen lägger till kan jag hitta hem om du först är där.
T.