Sunday, March 16, 2008

Makt.

Ibland undrar jag vad människor anser är viktigt här i livet. Vad pratar människorna om i staden där (inte samtalar) när de ses. Och det är inte bara jag som undrar, det kan jag lova, jag hävdar med bestämdhet att det finns minst en till som undrar.

Vad pratar människorna om i stora staden där.

Människorna pratar om pengar. Pengar är viktigt. För med pengar kan man köpa bröd och husrum. Tror dock inte man behöver så mycket mer än så (möjligen snus och cola). Slavar man för mer, finns alltid en risk att man blir lurad. Grundlurad. Pengar är makt sägs det. Fel. Så in i helvete fel. Frihet- det är makt. Frihet att disponera sin egen tid, då har du ork att säga nej, ork att vägra gå i ledet. Det är makt det. Den saken är klar.

Vad pratar människorna om i stora staden där.

Människorna pratar om karriär. Karriär är viktigt. Om du gör det för din egen skull. För att du brinner. För att det är så jävla kul och stimulerande. Men om karriären blir ett måste, för karriärens skull, för att du ska ha något att prata om och spegla dig i. Då ligger vaken nära. Då är livet bräckligt som isen precis där vaken tar sin början. Och om du ligger (i) vaken utan att veta varför. Då är du lurad då med. Grundlurad igen.

Vad pratar människorna om i en annan stad. I ett annat land.

Människorna pratar om livet och hur fint det kan bli på Fredriks Bastion i Köpenhamn efter några dars fix och trix. Utställningen pågår där till den första maj, hundra stora färgprintar på rad, och ljud som du inte vet var det kommer ifrån. Ljud som inte syns. Plus att det finns en krog på undervåningen, och har man riktig tur kan man få höra Ace of Base covers live där, det är inte illa det. En riktig helhetsupplevelse skräddarsydd enbart för dig.




Bilderna. Det kan vara jag som knäppt, men det kan lika gärna vara min vän Camilla, hon förstod sig på kameran bättre än jag, jag begrep mig aldrig på den där digitala kompakten, så troligtvis är det Camilla som ska ha bylinen. Det bestämmer vi tycker jag. Photos by Edith Camilla Svensson. Det är hon i den rosa tehättan, vem som är jag, det berättar jag inte, men fotografen till den bilden är kajen vid Christianshavn, med en cigarett och ett kameraetui som stativ (och möjligen även en herre som gick förbi). Det är jag säker på.

T.

Ps. Missade ambassadören som invigde utställningen, hade lite annat att stå i just då, men hörde sen att han hade en fin kostym.