När stegen blir tomma och dagarna tyngre finns ärligheten kvar, att bara finnas där, att bara finnas utan långa ord. Att bara vara en starkare vän som går vid sidan om.
Tar mig över sundet till Köpenhamn och vandrar runt utan mål och låter timmarna flyta ihop till dagar som dom vill och behagar. Vill känna svala vindar mot min kind på längre gator och större torg. Jag gillar vimlet på hösten, när människor skrattar under filtar runt alla borden, när människor jagar solens sista värme. När vi går mot en vår igen.

Bilden är från Berlin i våras när vi åkte spårvagn genom natten utan koll, på gatorna där flickorna inte var jungfrur.
T.