På Gång Igen.

Precis hemkommen efter att ha kört ett föredrag i Jönköping lyssnar jag på Svenska Akademien. Nu är reggaehjältarna på gång igen. Kanske även i en teve nära dig. Filmen vi gjorde då: Här är trailern så länge.

Vi hörs och ses.

T. 

Dagens Torgny.

På tiden. Äntligen en redaktör som vågar på riktigt. På riktigt.

Länk.

En dag som idag är jag stolt över att ha fått breda ut mina bilder över Gunnars uppslag.

T.

I Versaler.

Herregud. Jag har ingenting emot internet. Tvärt om. Det finns två alternativ nu: Antingen är jag en dålig skribent, eller är du inte en helt skarp läsare, det är därför jag känner att det måste vara tydligt och att jag bör bättra mig, bara så att du ska förstå, som när Mikael som Gunvald ryter till. Att ge dig den konst du redan vet att du vill ha; det talar emot hela den grundläggande idén med konst. Förstår du. Det är inte nödvändigtvis den film ses av flest som är bäst (och nu pratar jag inte alls om något motsatsförhållande). Det handlar snarare om att öppna upp och visa dig en sida du inte trodde fanns.

I samma anda skickar jag en hälsning till kidsen på Saluhallstorget. Att bränna en bil är ett brott. Att bränna hundra bilar är en politisk handling. Det är ingen uppmaning. Utan mer ett julkort i versaler från varma tomten till dig och mig nu när kärlekens högtid spirar.

T.

En Sida (igt).

Fördelen med internet är att du snabbt kan söka den information du vill ha. Nåja. Det är också nackdelen. Du får bara den sida du aktivt söker. På samma sätt är det med dagens kulturpolitik. Den bjuder aldrig på överraskningar eller något du inte redan vet. Konstnärer ska bli entreprenörer och ge dig det du redan visste att du vill ha. Den film som ses av flest är bäst. Nja.

T.

I Konspiration Med Satan.

Planet var försenat och Götgatan kall och Midsommarkransen vacker. Tillbaka i ett långsamt Skåne skummar jag kontrakt och lyssnar på Bathorys första. In conspiracy with satan. För ett tag sedan besökte jag facebook regelbundet under sådär en månads tid. Jag facebookade, som man säger, det är över nu, det fungerar inte lägre, jag kan inte tänka mig någon lägre sysselsättning, och ju längre tiden gick, desto mer korkad kände jag mig, fördumningen grep tag och fördjupningen uteblev. Under den här tiden läste jag inga böcker. Jag som annars läser mer än jag sover. Finns det något samband där. Ingen aning. Istället för en lång raljant svada om generella facebookanvändare ser jag mitt tillfälliga besök mer som ett socialt beteendeexperiment, ljusskygga åsikter blandas med personlighetsklyvningar och ett och annat visdomsord, du är en annan när vi ses här än där, andra sidor kan alltid vara bra att känna till, och nu vet jag mer vem du egentligen är. Jag konspirerar inte med dig.

Eller som min gamla vän Blåbärskungen formulerade saken när vi satt i hans ateljé över en kopp: Alla slåss de om vår tid och vår uppmärksamhet. Facebook, teve, reklamen. Alla vill de ha en del av den kakan som skapar våra behov och vår köpkraft.

Det är så det är och jag är ledsen (eller inte) att behöva säga det: Du får inte min tid. Den värderar jag högre än så.

T.

Ännu Ett Talande Citat.

"Idag florerar det en slags missförstånd. Har du en kamera, har du photoshop, eller har du en kamera med film och ett labb, ja, då kan du fotografera. SÅ enkelt är det inte. BILD, BILD, är något annat än redskapen. Känslan är något annat än redskapen."

/Micke Berg

T.

Årets Citat.

"Enkelt uttryckt: Det har blivit viktigare att skriva om vad 100 000 människor betalt för men omedelbart glömmer, än vad en enda jävla människa bär med sig i ett liv. Och det tror jag delvis beror på att kulturredaktionerna inte känner att man har förtroende att göra vad man ska göra."

/Gunnar Bergdahl

T.