Det Går Fort Nu.

På ett tåg mellan Köpenhamn och Helsingör när natten nästan är morgon. Det går fort nu. Tonårstjejerna på sätet sidan om har varit på fest, hon med svartfärgat hår och för mycket smink har blivit kysst i natt, hon är lycklig och berättar, hon pratar och hon pratar. Det glittrar i hennes ögon och de andra fnissar och lyssnar avundsjukt. Utanför passeras gamla gårdar och mörka skogar. Det går fort. Den gamla mannen utan någonstans att bo sover över sätet, hans väska är sliten och nött. Har var gift en gång för länge sedan. Han hade hus, barn och fru, och han var en lycklig man i sina bästa år. Genom fönstret passeras små byar och stängda stationer. Det går fort. Paret mitt emot håller varandras händer, de har varit på resa och är trötta nu, de längtar hem till sin nybyggda trea och vill bara sova tätt ihop. Hon har ett litet barn i magen, det vet de inte än, men barnet kommer att vara älskat i många år. Solen börjar gå upp över träden. Det går fort nu. Kvinnan i blå uniform blev lämnad igår, hon tittar på ringen runt fingret, hon har kvar den där än. Hon känner sig gammal, rädd och ensam. Hon gjorde ju allt rätt och var där för honom när han behövde det, men han lämnade hus och hem för en yngre, det svider i hjärtat och hon måste börja om igen. Utmed spåret öppnar sig himlen över ängarna. Det går fort. De fria pojkarna längre bort har varit i storstan och gjort natten. De skryter om erövringar på alla krogar och hak, de är hårda unga män som saknar en riktig vän, en riktig vän när väggarna kryper i mörkret. Tåget rullar in till lång betong och morgonen skyndar ikapp. Det går fort nu.

T.

Ny Vår.

Jag har färdigställt. Levererat tre stora uppdrag och låtit en bok gå till tryck. Jag är klar nu. Behöver andakt och tid åt mig själv, hösten har alltid varit min tid, ensamma skor bland gula blad. Och saker händer man inte rår på, har lovat att inte bekymra mig allt för mycket, har lovat att jag klarar mig, och jag gör ju det. Det är sant och jag håller mina ord.

När stegen blir tomma och dagarna tyngre finns ärligheten kvar, att bara finnas där, att bara finnas utan långa ord. Att bara vara en starkare vän som går vid sidan om.

Tar mig över sundet till Köpenhamn och vandrar runt utan mål och låter timmarna flyta ihop till dagar som dom vill och behagar. Vill känna svala vindar mot min kind på längre gator och större torg. Jag gillar vimlet på hösten, när människor skrattar under filtar runt alla borden, när människor jagar solens sista värme. När vi går mot en vår igen.


Bilden är från Berlin i våras när vi åkte spårvagn genom natten utan koll, på gatorna där flickorna inte var jungfrur.

T.

...

T.

Ängel.

Jag drömde om en ängel i natt. Hon var vackrare än någonsin, hon satt på sitt moln och dingla med smala ben, hennes blonda hår föll mjukt över axlarna, hon satt där och åt hummer på silverfat. Hon log åt mig och bad mig hälsa att hon har det bra nu. Hon sa att hon håller ett vakande öga från sitt moln, att hon håller er hand när ni behöver det, hon ville att ni ska veta det. Hon sa att hon var glad att ni fanns där då, att hon kände det trots allt, och att ni inte ska vara ledsna längre, för hon har det lättare nu.

T.

Bränn.

Jag har sagt det tidigare, säger det igen, det börjar mullra.

Se: http://brann-imagegroup.se/

T.

Utan Groll.

Fick en förfrågan om att bli permanent skribent på ett fotoforum, spännande och smickrande, men min tid räcker inte alltid till. Tyvärr. Det får bli som gästkrönikör under en månad i höst i stället. Sen får vi se vad som händer längre fram, framtiden är ju som en formbar lerklump, ungefär.


Det har blivit lite, med betoning på lite, debatt på andra bloggar, om Christianias vara eller inte vara. Synd bara att snacket oftast bara handlat om hasch, men nu skiter vi i hasch och öppnar upp i stället. Var på ShitTown-festivalen igår, på Gråhall inne på självaste Christiania. Där var inte bara bra musik, det arrangerades workshops av alla de slag, hur du gör din egen tatueringsmaskin, matlagningskurser, grafisk formgivning, grafittimålning för nybörjare. Flera hundra människor samlades under samma tak utan bråk, sura miner eller annat groll, och ibland önskar jag att det var hela världen.

T.

Agitera Till Malmöfestivalen.

i samarbete med Aluma.

NÄR: Fredagen den 15 augusti till den 22 augusti.

VAR: Gatutidningens festivaltält på Malmöfestivalen.

VAD: Tre av Agiteras fotografer kommer att genomföra fyra bildspel under fyra dagar i samband med gatutidningen Alumas arrangemang under Malmöfestivalen. Bilderna kommer att spegla fyra teman;

15//8 - Möten.
17/8 - Smärta.
19/8 - Staden.
22/5 - Föränding.

Deltagande fotografer från bildgruppen Agitera;

Andreas Engman
Edith Camilla Svensson
Thomas H Johnsson

Det är viktigt för oss inom Agitera att visa bild även utanför konventionella utställningsplatser. Göra bilden tillgänglig även för den sk ovana utställningsbesökaren. Låta bilden komma till människor. Malmöfestivalen är förknippad med fest och glädje, och då passar det ypperligt med en stunds allvar. Vi anser att det är viktigt att påminnas om de goda krafterna i samhället, de som arbetar i det lilla, därför föll det oss naturligt att tacka ja till Alumas förfrågan om ett samarbete.

OM AGITERA: Idén till bildgruppen föddes någon gång mellan 2002 och 2003. För att bli en officiell organisation vid vårt första medlemsmöte på Ölcafeet i Malmö, hösten 2003.

Vi känner en saknad av bilder som har något att säga. Bilder med syfte att försöka berätta om sin samtid, på ett lugnt, inte så komplicerat plan. Därför finns Agitera- Image Group.

Agitera är just nu i en expansionsfas och vår strävan är att hela tiden knyta fler intressanta fotografer till bildgruppen.

Vårt första projekt, fotoutställningen "Bilder från Bitola- Macedonija" fick flera samhällsgrupper att mötas för en stund. Gamla som unga, svenskar som invandrare betraktade tillsammans en andra sida. De delade sorg, ilska, tårar och skratt.

Den andra sidan är viktig för oss. Våra bilder är en kontrast till den verklighet som annars syns. Framgångarna med våra tidigare utställningar visar att bilderna inte bara är viktiga för oss, utan också för många andra.

Under åren har Agitera producerat flertalet utställningar, både sk plankutställningar och tradionella utställningar. För närvarande vandrar utställningen -Nordbor runt och boken till utställningen planeras att komma ut i samband med bokmässan i Göteborg.


OM ALUMA: Alumas första nummer utkom sommaren 2001. Tidningen säljs av personer som saknar ett hem och som länge har befunnit sig utanför det etablerade samhället. Försäljarna bor till exempel på olika akutboenden, sover utomhus eller är sporadiskt inneboende.
 
Försäljningen av tidningar ger inkomst och sysselsättning, skapar rutin i vardagen och stärker självkänslan. Allt arbete på Aluma sker enligt principen hjälp till självhjälp, dvs försäljarna motiveras till att - med vårt stöd - själva ta nödvändiga steg mot bättre livskvalitet. Många av försäljarna går efter en tid med tidningen vidare till behandling och eget boende.
 
Tidningen vill väcka frågeställningar om och öka förståelsen för människor i utanförskap. År 2006 mottog Aluma, tillsammans med gatutidningarna i Stockholm och Göteborg, Publicistklubbens Stora pris. Motiveringen var att vi vidgar yttrandefriheten.

14 Augusti 2008.

T.

Lakejer.

Jag vurmar för Christiania, det är en oas (eller var) i ett annat så hetsigt samhälle, en motvikt till normen. Christiania har för mig inget med hasch att göra, det är klart att där finns hasch, det finns hasch i drivor, men Christiana är även så mycket mer.

Nu har de inte det lätt där inne, de för en ojämn kamp mot marknadskrafterna, marknadskrafterna som har polisen på sin sida. Bjarne och hans lakejer begår dagligen övergrepp mot christianiter och besökare, jag har sett det med egna ögon, och det är inte vackert. Det är ett brott mot det vi brukar kalla för mänskliga rättigheter, ett brott och inget annat än ett brott, och som vanligt är pressen tyst. Men det är ju klart, dagspressen är ju marknadens lakejer de med, det är lika bra att förstå det.

För övrigt recenseras Bluesboken på The F-Blogg just nu (http://gruppof.blogspot.com/).

T.


Ps. Kika på denna länk: http://www.youtube.com/watch?v=_wFqku5G8wY

Såld.

Sålde sig Roy Andersson när han gjorde reklamfilmer för att finansiera -Sånger från andra våningen. Sålde sig Carl Larsson när han målade väggarna på Nationalmuseet på uppdrag av Stockholms stad. Sålde sig Michelangelo när han målade taket på Sixtinska kapellet i uppdrag av påven. Sålde sig Selma Lagerlöf när hon skrev manus till Körkarlen i uppdrag av nykterhetsrörelsen. Sålde sig Peter Birro när han skrev August i uppdrag av SVT. Sålde sig Thomas H Johnsson när han gjorde reklamuppdrag för att finansiera Bluesutställningen.

Skulle inte tro det.

Det är så det fungerar i den stora världen. Den stora världen utanför lilla Landskrona där jag oftast bor.

T.

Som En Vanlig Dag Med Heroin.

(det räcker för mig)

Idag har jag;

# Momsredovisat.

# Skickat nordborboken för korrläsning.

# Hämtat bilder till Göteborgsplanket.

# Dragit SJ vid näsan.

# Slutfixat med DVD-omslaget till ...om sakernas tillstånd.

# Fixat med ett gäng uppdragsbilder.

# Pelat med bilderna som ska köras under Malmöfestivalen.

# Svarat på mejl.

# Pratat ekonomi med en journalist.

# Lagat fullkornspasta med sojafärs.

# Lagt in The Business i I-poden.

# Skickat iväg den sista Bluesboken.

# Promenerat vid havet.

# Hämtat ut färgpatroner på posten i en alltför stor låda.

# Promenerat längs havet igen.

# Promenerat längs havet en gång till.

Plus lite privat sysselsättning som inte lämpar sig att nämna här.

Alltså en någorlunda vanlig dag av mitt liv.

T.