Riga.

Snart är det midsommar, en högtid som ofta felaktigt tillskrivs som en ursvensk tradition, liknande högtider finner man exempelvis i Lettland, ett land som ville klara sig själv. Egentligen borde jag ta dig i handen och dra österut. Kanske stanna några dar i Riga. Kan undrar om dom har kall Becks på flaska där, men det kan kvitta, för nya böcker måste skrivas nu.

T.

Österlen. Precis Nu I Början.

Medan vår pågående utställning -Nordbor glider omkring (Oslo nu snart och Simrishamn i augusti) samlades Agitera i ett hus någonstans ute på den skånska slätten. Det var Andreas, Björn, Camilla, Oscar, Sally och jag som möttes upp för ett första produktionsmöte inför vårt kommande projekt, -Just Like You, det blev lite ekonomisnack men mest bildsamtal och strukturering. Tyvärr är jag förhindrad att gå närmre in på detaljer kring arbetet, men kan lova att en artikelserie kommer köras under hösten i ett bildmagasin nära dig, den som väntar, kan gott vänta.


Var fotograf presenterade i snitt tjugo sk arbetskopior av sitt för tillfället bästa urval, utifrån det skulle ungefär hälften gallras bort. Ibland var vi oense. Ibland helt överens. I början av januari ska vi ha fått ihop ungefär hundra bilder som stämmer med vår uppfattning om fotografi. Bilder som håller en helhet för bok och utställning.


Sally deltog inte med några bilder. Hon fungerade mest som opartisk domare vid svåra fall. Och hon valde genomgående att hellre fälla än fria. Men oftast låg hon i sin Chesterfield med en ganska ointresserad uppsyn, det var bara en Havanna som saknades, trots att hon faktiskt egentligen är en blandsras.

T.

Redan Avgjort.

Jag brukar inte sjunga i hyllningskörer, jag brukar inte vara så lättflirtad, men, den här får fyra starka T av fem möjliga.

Fick hem -From Back Home, Anders, JH och Greger har gjort ett bra jobb, antagligen är nu årets fotobok redan avgjord, endast ett riktigt mästerverk kan komma emellan.

T.

Fortbildning.

Funderar lite på yrkesutbildningar till vår dagspress. Ibland undrar jag om det bara sitter praktikanter på tidningarnas redigerarstolar, inte för att det alltid handlar om speciellt konstnärliga bilder, men det känns som många har satt i system att skära sönder bilderna, att det ingår i arbetsbeskrivningen. Det gör det inte. En bra redigerare ska ha djup kunskap om bild och form, ett så kallat bildsinne, och kunna se fotografens intention med bilden. Jag klandrar egentligen inte redigerarna, utan det är redaktionsledningen som borde ställa högre krav, utbilda och uppmuntra sin personal. Nu finns det så klart tidningar med duktiga redigerare. Svenska Dagbladet är ett exempel, men de har duktiga fotografer med, så det kan ju vara ett visst samband. Har för mig att det stavas dialog.

T.

Österlen.

Nu är det fixat och klart. Ska tillsammans med nya och gamla vänner ta mig ner till Österlen en sväng. Skulle nästan kunna kalla det semester, om det nu inte vore så att jag alltid har semester, samtidigt som jag aldrig har det, precis så är det. Vi ska bo som riktiga konstnärer i en charmig liten pittoresk skånegård (så har jag hört konstnärer bor), eller som det stod i fyrfärgsannanonsen:

"Stor parkliknande trädgård och uteplats med härlig gårdsmiljö. Gårdsmiljö med jakt  möjlihgheter samt omedelbar närhet till naturvårdsreservat med fantastiska vandringsmöjligheter. I detta genuina skånegårdshus har varje årstid en given plats, våren med vajande rapsfält, solig sommar med närhet till kusten, höst med jakt och avkoppling, samt vintern med härligt julmys. Gården ligger i utkanten av charmiga och populära Gladsax by med cykelavstånd till Simrishamn och Baskemölla."

Visst låter det fint, visserligen är betet agnat med en hel del sk vuxenpoäng, men det kan jag ta. Skånes öppna landskap är vackert nu. Även om jag funderar att åka vidare sen, vidare mot gamla öst, de gamla östländerna lockar mig på något vis. Vi får se.

Annars var min polare Sally inte den direkt pigga hunden i morse. Igår strövade vi omkring (arbetade) hela dan, hon och jag, och sen på kvällen blev det åka av, en lång cykeltur längs kusten. Jag cykla, inte Sally, så klart, men hon kan cykla om hon vill. Hon är ju faktiskt en Border Collie...


...och en mycket trevlig och social hund som går för sig själv. Hon sköter sitt och jag mitt. Idag när vi skulle gå och köpa frukost gick hon fram till några riktigt tuffa män, storvuxna män med solglasögon och muskler, de stod där och hängde vid sin svarta merca. Sally bara gick fram och skulle säga hej, då sprang männen som små flickor, som om det handlade om liv eller död. Ibland undrar jag vad man ska med alla muskler till, kanske hade dom bara semester, men sådant kan man aldrig veta riktigt säkert.

T.

Tålamod.

I går blev jag intervjuad om mitt bloggande, och vi kom in på tid, eller jag kom in på tid, att mitt bristande tålamod inte är min starka sida. Att jag inte är bra på att vänta. Det kan vara allt ifrån att vänta svar på ett mail till ett beslut om en bokutgivning. Märker att väntan kan bli min fiende. Kanske är det inte väntan i sig som tär på mig, utan mer att jag lägger något i andras händer, som då blir till andras beslut, men ibland är man nästan tvungen till det. På ett eller annat vis i alla fall. Problemet kan vara att jag hinner tröttna och att mina känslor svalnat när svaret eller beslutet till sist dyker upp. Visserligen har mitt tålamod blivit lite bättre med åren, men vet egentligen inte om det är till en fördel, det där spontana uttrycket kan gå förlorat, och det är ju faktiskt den energin som är min styrka.

Alltså. Ge mig ett bra tryckeri och en påse pengar så ska jag göra minst fyra böcker innan sommaren är över. Fyra bra böcker och lika många utställningar.

T.

Inte Alls.

Jag tänker inte skriva om att Henrik Larssons bror är död. Jag är trött på död. Det har varit EU-val, det tänker jag inte heller skriva om, jag har tröttnat på alla tomma fasader och ihåliga fyrfärgsannonser. Som tur är ser inte min värld ut så.

Egentligen borde jag skriva om fotboll, och om mina lag, bois, st:pauli och landslaget. Men det blir bara tröttande, alldeles för tröttande, tröttande att alltid tillhöra de förlorande lagen (ok, inte alltid). Som tur är känner jag mig precis tvärt om.



Tänker inte skriva alls idag. Som tur är lyssnar jag på Dylan i stället.

T.